Bild

Huvudartikel

Är Åland ett län?

Med jämna mellanrum aktualiseras frågan huruvida Åland är ett län eller inte. I boken Länsförvaltningen (1993) skriver Lars Westerlund, som sammanfattning på denna fråga, att ålänningarna har varit nöjda med att Åland i självstyrelselagstiftningen har kallats "landskap" medan Finlands regering å sin sida varit nöjd med att Åland enligt länsindelningslagstiftningen fortsättningsvis har kallats ett "län". Westerlund skriver vidare att det från åländsk sida gjorts försök att få länstermen avskaffad, men att dessa strävanden har stupat på regeringens motstånd. Nu har frågan åter aktualiserats. I en hemställningsmotion inför Ålands lagting föreslog en grupp lagtingsledamöter 2001 att självstyrelseorganen skulle vända sig till Finlands riksdag med initiativ om att det mot självstyrelselagen stridande begreppet "Ålands län" skulle elimineras ur gällande och kommande nationell lagstiftning. Ålands lagting beslöt 29.5.2002 förkasta hemställningsmotionen, dock så att lagutskottets betänkande jämte motivering bringades till Ålands landskapsregerings kännedom. Landskapsregeringen tillskrev justitieministeriet 18.11.2002 och bad ministeriet vidta åtgärder för att det missvisande begreppet "Ålands län", med tanke på landskapets status som ett utanför länsindelningen stående självstyrt område, inte i fortsättningen skulle användas i myndighetsdokument och informationsmaterial. Justitieministeriet i sin tur vände sig till justitiekanslern och Ålandsdelegationen 9.12.2002 med begäran om yttrande över två frågor, nämligen:

    1 Bör benämningen "Ålands län" anses vara oriktig i den bemärkelsen att lagstiftningen, i synnerhet länsstyrelselagen, borde ändras så att uttrycket ersätts med "landskapet Åland"? 2 Om det anses att lagstiftningen inte bör ändras, borde justitieministeriet ändå tillmötesgå landskapsstyrelsens önskemål om att justitieministeriet borde uppmana myndigheterna att undvika uttrycket "Ålands län"?
Historisk bakgrund År 1918 avskiljdes Ålands härad från Åbo- och Björneborgs län och bildades till ett särskilt län benämnt "Ålands län". Härigenom blev Ålands län ett av Finlands nio län. Finlands regeringsform från år 1919 förutsatte bland annat att det skulle bildas större förvaltningsområden än kommunerna och den 19 juli 1919 tillsattes en särskild kommitté (den så kallade Tulenheimokommittén) med uppgift att utarbeta ett förslag till självstyrelse för länen, förvaltningsdomstolar av lägre instans samt nyreglering av dåvarande länsindelning och länsförvaltning. Kommittén utarbetade ett betänkande angående de allmänna principer som skulle läggas till grund för tillämpningen av medborgerlig självstyrelse för större förvaltningsområden än kommunerna. Enligt kommitténs förslag skulle de högre självstyrelsesamfunden, landskapen, omfatta antingen ett helt län eller del av ett län. Landshövdingeämbetet skulle bibehållas. Landshövdingen skulle fortsättningsvis vara regeringens främste representant i länet och utöva uppsikt över självstyrelsesamfundens och till dessa hörande funktionärers verksamhet i länet. Kommittén behandlade dock inte spörsmålet om förvaltningsdomstolar av lägre instans eller frågan om nyreglering av den dåvarande länsindelningen och länsförvaltningen. Den efterföljande regeringens proposition nr. 73/1919 rd angående lag om självstyrelse för Åland innehöll ett lagförslag som med endast några avvikelser överensstämde med Tulenheimokommitténs ovannämnda förslag om regional självstyrelse. I denna proposition användes genomgående benämningen "Ålands län". I grundlagsutskottets betänkande nr. 1/1920, med anledning av sistnämnda proposition, ändrades benämningen "Ålands län" till "landskapet Åland". I betänkandet angavs dock att denna ändring endast var av formell natur. I självstyrelselagstiftningen om Åland har man sedan genomgående och konsekvent använt benämningen "landskapet Åland" och inte "Ålands län". Å andra sidan bör noteras att statsmakten i flere förordningar, redan från början av 1920-talet men även senare, dels använt benämningen "landskapet Åland" och dels "Ålands län". Benämningen "Ålands län" har konsekvent använts i fråga om länsindelningen i lagarna om länens antal (FFS 352/1956 och 201/1962) samt i lagen om länsindelningen (FFS 633/1986) liksom i länsstyrelselagen (FFS 22/1997). Däremot har benämningen på länsstyrelsen varierat. I länsstyrelseförordningen från 1937 (FFS 85/1937) och 1955 (FFS 188/1955) används benämningen "länsstyrelsen i landskapet Åland". I förordningen angående ändring av förordningen om länsstyrelserna (FFS 271/1963) ändrades benämningen till "länsstyrelsen i Ålands län". I länsstyrelselagen (1233/1987) används åter benämningen "länsstyrelsen i landskapet Åland". Detta motiveras i regeringens proposition (RP 157/1987 rd) på följande sätt: "Paragrafen om länsstyrelsen i Ålands län har i jämförelse med gällande stadganden setts över bland annat genom att i enlighet med stadgandena om landskapets självstyrelse använda benämningen "länsstyrelsen i landskapet Åland". I regeringens proposition (RP 148/1996 rd) till 1997 års länsstyrelselag (FFS 22/1997) föreslogs åter benämningen länsstyrelsen i Ålands län. Detta motiverades i propositionen på följande sätt: "I den nu gällande länsstyrelselagen stadgas om länsstyrelsen i landskapet Åland. Länsstyrelsens namn föreslås bli ändrat till länsstyrelsen i Ålands län, analogt med de övriga länen, eftersom det är frågan om statens regionalförvaltningsmyndighet i landskapet Åland". I riksdagsbehandlingen ändrades benämningen till länsstyrelsen på Åland. Någon motivering för detta fanns inte i riksdagens svar (RSV 242/1996 rd). Inte heller berörde riksdagen förvaltningsutskottet eller stora utskottet utformningen av lagrummet. I den s.k. Ålandskommitténs betänkande om ny självstyrelselag för Åland (1987:31) föreslogs att benämningen "landshövding" på chefen för länsstyrelsen skulle bytas ut mot en annan titel för att undvika att Åland skulle uppfattas som ett län bland andra län i Finland. Benämningen landshövding bibehölls dock även i nu gällande 1991-års självstyrelselag. I doktrinen har det anförts åsikter om att termen landskapet Åland skulle ha ersatt benämningen Ålands län. Artur Tollet och John Uggla anför på sidan 23 i "Lagstiftningen angående självstyrelse för Åland" (Helsingfors 1930) följande: "Vid självstyrelsens införande ombildades Ålands län till självstyrelseområdet "landskapet Åland", vars område territoriellt motsvaras av de tidigare förvaltningsområdena Ålands härad och Ålands län". Paul Klinthe skriver på sidan 143 i "Ålandsdelegationen och dess verksamhet" (Ekenäs 1938) att "Landskapets territorium fixeras i SjL § 1 såsom omfattande det nuvarande "Ålands län". Bestämmelsen bör uppfattas ex tunc, den 6 maj 1920?. Här hänvisas till en fotnot i vilken anges" samtidigt avskaffades benämningen "Ålands län". Klinthe skriver vidare att "också i fråga om länsförvaltningen användes termen "landskapet Åland", vilket är helt naturligt med tanke på självstyrelsens faktiska försteg framom den beskurna länsförvaltningen". Rättsutvecklingen främst genom 1951- och 1991 års självstyrelselagar har medfört att landskapet Ålands självstyrelse stärkts och statstillsynen minskats särskilt genom att landskapets lagstiftningsbehörighet utvidgats och dess behörighet och inflytande i förvaltningsangelägenheter ökat. Härigenom har även Ålands ställning som ett självstyrt landskap blivit mer framträdande och benämningen landskapet Åland mer allmänt. Länen nämns inte längre i 1999-års grundlag. Detta innebär att länens statsförvaltningsrättsliga ställning försvagats. I grundlagens 119 § anges beträffande statsförvaltningen följande: "Till statens centralförvaltning kan utöver statsrådet och ministerierna höra ämbetsverk, inrättningar och andra organ. Staten kan dessutom ha regionala och lokala myndigheter. Om förvaltningen under riksdagen bestäms särskilt genom lag. De allmänna grunderna för statsförvaltningens organ skall regleras genom lag, om deras uppgifter omfattar utövning av offentlig makt. Grunderna för statens regional- och lokalförvaltning skall likaså bestämmas genom lag. I övrigt kan bestämmelser om statsförvaltningens enheter utfärdas genom förordning". Justitiekanslerns och Ålandsdelegationens svar Justitiekanslern i statsrådet anför 17.2.2003 som sina slutsatser kring ovannämnda, justitieministeriets frågeställningar som följer:
    "Med anledning av justitieministeriets begäran om yttrande konstaterar jag att i lagstiftningen om Ålands självstyrelse och i förarbetena till den framgår avsikten att lämna Åland utanför länsindelningen. Trots att det i länsstyrelselagen har varit fråga om ordnandet av den statliga lokalförvaltning som faller under statens behörighet anser jag att det i ärendet finns skäl att överväga en ändring av bestämmelsen med tanke på vikten av en enhetlig terminologi och för att konflikten med självstyrelselagen för Åland skall kunna undvikas. Jag konstaterar dock att Ålandsdelegationens bedömning och ställningstagande är av väsentlig betydelse i saken."
Ålandsdelegationen avgav sitt yttrande 26.3.2003 och besvarade sammanfattningsvis de två frågeställningarna som följer. Beträffande den första frågan;
    "Ålandsdelegationen konstaterar beträffande behörighetsfördelningen att enligt 27 § 3 punkten 1991 års självstyrelselag har riket lagstiftningsbehörighet i fråga om statsmyndigheternas organisation och verksamhet. I motiveringen till1991 års självstyrelselag (RP nr 73/1990 rd) anges att denna bestämmelse även innefattar regleringen av den administrativa organisationen och verksamheten inom statens ämbetsverk och inrättningar samt den judiciella, kamerala och administrativa indelningen till den del den gäller statens förvaltningsverksamhet. Varken i självstyrelselagen eller i annan lagstiftning har intagits bestämmelser som skulle begränsa statsmaktens rätt härvidlag. Detta innebär att statsmakten enligt behörighetsfördelningen i självstyrelselagen är oförhindrad att använda benämningen "Ålands län" till den del den avser statens förvaltningsverksamhet."
Beträffande den andra frågan:
    "Med beaktande av uppfattningen ovan, att staten inom de behörighetsgränser som uppdragits i självstyrelselagen och därutöver egentligen oberoende av slutsatser som kunde härledas ur den historiska utvecklingen, kan anses ha formell rätt att fritt organisera respektive benämna sin regionalförvaltning på Åland, även alltså med benämningar som kan variera från tid till annan respektive med olika benämningar beroende på sammanhanget, är det vanskligt för ett domstolsliknande organ som Ålandsdelegationen att rekommendera åtgärdar som syftar till att prioritera ändamålsenligheten av vissa "nuvarande eller andra" benämningar framom andra. Som Ålandsdelegationen ser frågan om benämningen på statens regionalförvaltning på Åland kunde den bäst lösas genom förhandlingar mellan statsmakten och Ålands landskapsstyrelse."
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det föreligger vissa nyansskillnader i det sätt på vilket justitiekanslern respektive Ålandsdelegationen har besvarat justitieministeriets frågor, något som knappast underlättar ministeriets fortsatta hantering av ärendet. För egen del anser jag att man borde låta de bakomliggande problemställningarna styra valet av den rätta benämningen på Åland. Till den del Åland exempelvis skall föras fram i internationella sammanhang, såsom på kartor samt i officiell statistik och andra dokument, kunde man förslagsvis benämna Åland för rätt och slätt "Det självstyrda Åland" ("The Autonomous Åland Islands"), utan att därvid ange vare sig län eller landskap.


Tidigare artiklar

Tillbaka | Utskrift